baraemelie.blogg.se - Att visa tacksamhet..

Att visa tacksamhet..

japp så var det snart allahjärtansdag igen.. Vad tycker ni om det? Jag tycker helt ärligt att det är BS. Behöver vi verkligen en särskild dag att visa vår tacksamhet och våra känslor? Kan man inte göra det när som på året?
Det känns som att det är ett måste att ge något till sin kära bara för att det är just den dagen.. det känns liksom så tillgjort.
Jag och min sambo ger varandra småsötasaker eller en blomma när som. Det behöver inte vara någon speciell dag. Då tycker jag att det känns gulligare. Det behöver igentligen inte ens handla om att ge varandra saker. Det kan vara en gullig lapp på bordet när man vaknar, en barnledig helg med bio, eller en extra omtänksam gest.
Fast ja.. så tycker jag. Alla behöver inte hålla med mig såklart! :)

Eftersom det nu närmar sig ett års dagen med mannen i mitt liv så tänkte jag faktiskt skriva lite om oss. :)

Vid denna tiden för ett år sedan höll vi på att snacka för fullt men hade inte träffats än. Det hela började med att M skrev till mig på en sidan på nätet. Han var lite äldre än vad jag tänkt mig. Så jag övervägde att inte svara honom. Men något lockade mig att kolla in hans sida och svara. Efter det började vi smsa lite, tyckte till en början att "fan va synd, han är tråkigt" då han var väldigt seg på att skriva. :) Mitt första sms till honom när jag fått nummret var " Hej detta är din blivande flickvän. " Ett litet test att kolla om han hade nån humor och om han var lättskrämd. :) Han svarade som tur va på rätt sätt. Efter det började vi snacka på fb. Sen på telefon. Var jätte nervig när han skulle ringa, tycker inte om att prata i telefon. :) Men det flöt på fint med. :) Efter några veckor så bestämde vi att han skulle komma ner och hälsa på mig. Jag bodde då hemma hos pappa för tillfället så var lite extra nervös att ta hem honom till hela familjen.
På vägen till tågstationen plockade jag upp brossan för jag tyckte det skulle göra de mindra pinsamt.
Brossans första kommentar när han såg M, innan jag gjort det, var "shiit vad fet haan är"! Jag blev såklart mer nervös.
Men allt gick bra, kunde liksom inte släppa hur jävla snygg jag tyckte (er) han är. Vi hade en jättemysig helg på alla vis.
Sen gick det ett tag och jag fick lägenhet. Eller vi fick. Vi flyttade ihop snabbt och jag har inte ångrat det än! :)

Jag hade inte kunnat drömma om en bättre sambo, visst har vi det tjabbigt ibland, vi är inte alltid överens, vi har stött på några störra prövningar. Men vi har tagit oss igenom dessa. M är i mina ögon bäst på alla sätt. Han är omtänksam,hjälpsam,fin,gullig mot mig. Framför allt är han väldigt stöttande och säger alltid snälla saker som jag vet att han menar. Han är förövrigt den bästa jag någonsin haft under täcket ;) Han är min älskling, jag älskar han förbannat mycket och det gör barnen med. Vi har haft ett riktigt bra år och mååånga fler ska det bli! Du var inte den första jag blev kär i, men du ska fan i att vara den sista! Vi är förlovade och i min skalle är bröllopet redan färdig planerat ! ;) Vi har en fin lägenhet vi trivs i. Vi har våra egna intressen + våra gemensamma. Vi har våra gemensamma framtidsplaner och vår framtid kommer bli AWESOME! :)

Nu ska jag vila kroppen en snabbis innan jag ska ner och träffa min pt. *nervigt*